Ultraformkoll

Säsongspremiären närmar sig med stormsteg och så här åtta veckor och sex dagar innan ultra SM ska vi kolla formen hos maskinen från Medelpad, Alice! Enligt rykten som nått bloggen är detta Alice favoritdistans och bloggen vill då gärna höra lite kommentarer kring uppladdningen.

Vad tycker du om Göteborgsterrängen?
*Alice tar fram en bandspelare och stämmer sedan in i sång* Hata, hata, hata Göteborg!

Vad har du för tidigare erfarenheter av ultror?
Jag har ju anmält mig till två(ultra SM -11 och -12), avanmält mig till en och sprungit första kartan på en(slinga på 2,5 km) sedan kastade jag in handduken och satte mig i mattältet. I mina drömmar har jag dock sprungit vääldigt många (10 000+) ultror, alla har även gått helt lysande!

Hur har uppladdningen varit?
För att vara mig har det varit väldigt bra! Jag har ingen träningsdagbok så bokförda skadedagar är alltså noll och som Jonas Buud brukar säga "det som inte finns i träningsdagboken har inte hänt".

Så du har inte tränat heller?
Enligt träningsdagboken, nej.

Har du kört någon mentalträning förutom drömmar här i vinter?
Varje gång jag ligger axel mot axel med en löpare tänker jag att det är tvåan på ultra SM. Annars är mentalträning endast för mesar.

Så du förväntar dig seger i din första ultra, vad tänker du sedan med resten av säsongen?
Jag kanske gör något inhopp på någon stafett, annars tycker jag har gjort mitt för den här säsongen och tänkte sikta in mig mer på löpning, kanske rent utav bli en friidrottsfjant.

Vad tycker du om göteborgare?
*Alice tar återigen fram bandspelaren och den här gången vrålar* Hata, hata, hata Göteborg!

Hur planerar du att fira segern?
*Alice börjar fnittra* Jag ska fira med pompa och ståt! Jag hyr Lobby och låter alla jag känner komma! Älska feeest! Eller  ett tre timmars pass, är ungefär lika upphetsande båda två.

Bloggen tackar Alice och hoppas kunna intervjua fler SM löpare kommande dagar!

                             Foto: Annikas ateljé

 Alice visar sin bästa sida under intervjun                                                                      

                               Foto: Annikas ateljé

Typisk mat för perioden, utgångsdatum 26-11-2012.                                                    

Skidorientering i Finland

Kristin begav sig till Borlänge för att 4.30 en morgon åka med en minibuss mot grannlandet i öst, Finland. Det var inte ett så fint rederi som Silja Line som stod för transporten över Östersjön, utan deras något mindre branschkollega Finnlines. Passagerarna på färjan bestod till 95 % av finska lastbilschaufförer. Enligt utsände anlände de dock lugnt och stilla till Åbo, därefter avverkades 40 mil i svindlande fart och efter 20 timmars resa var de nästan i Ryssland, i Imatra.

Första tävlingsdagen var av distansen lång och tävlingsformen masstart, alltså hetsigt. Kristin överraskade sig själv och förmodligen de flesta andra med att vara med i tätklungan till ettan, hon dalade sedan något men gjorde något av sina bättre lopp. Terrängen kan sammanfattas som kort upp och kort ner, men brant. Vurpa efter vurpa avverkades och snittiden bland alla deltagare att ligga ner låg på cirka fem minuter, rekordet hade dock D45 damen Liisa Rikkimäki på 9,32. Vid ett tillfälle kom tanken att ta av sig skidorna och gå ner för en backe upp i Kristins huvud, den byttes dock snabbt ut mot tanken på vad hennes far skulle säga efter sådant beteende ”Det blir ingen mat de kommande tre veckorna”.

Andra dagen bjöd på ännu lite mer rysskyla, flashning och extremt roliga banor. Landskampen vanns tyvärr av Finland, men med Sverige på en fin andra plats.

Hemresan var om än lite jobbigare än dit resan och bjöd på ännu mindre sömn, då vi förmodligen gått in i fel hytt och hamnat i saunan. Givetvis strejkade halsen efter detta och träningsveckan efter fick lida av resan.

Inte tillåtet att köra rysstil på toaletten

Bloggen tänkte även bidra lite till silly season